Restaurering och konservering av runstenar i Östergötland
På uppdrag av länsstyrelsen har vi åtgärdat ett antal av länets runstenar. Bläddra bland bilderna nedan för dokumentation från det operativa arbetet.
Skärkind 401:1
Runstenen stod nedstucken i marken, fastkilad med stora stenar. En genomgående spricka hade tidigare lagats med lim och dubb. Den över 2 meter höga stenen lutade kraftigt framåt och riskerade falla omkull och i samband med att runstenen åtgärdades utförde vi därför även förbättringar av grundläggningen. Lerjord grävdes undan och ersattes med makadam, ett dräneringsrör som leder bort vattnet från stenen lades ner och ytskiktet kring stenen i slänten kompakterades för att leda undan ytvatten. Runstenen lyftes upp och de spruckna delarna togs isär. Dubb avlägsnades liksom allt gammalt lim. De rengjorda brottytorna krysshamrades för att ge det nya limmet/fogmassa bra fäste och tillräckligt utrymme. Nya hål för dubbar borrades, dubbarna limmades fast med så kallad ankarmassa varpå bitarna passades samman och limmades ihop med mineraliskt bruk, se bilder nedan.

Runstenen står i en slänt i en skogsdunge.

Framåtlutad på ett oroande vis. Notera sprickan i runstenens nederkant, den löper runt vilket tyder på att stenen varit helt av och limmats ihop. Vår tes bekräftades senare av fastighetsägaren som medverkat när stenen lagades och restes i början av 1990-talet. Han kunde även berätta att det satt flera dubbar i stenen.

Ristningssidan mot OSO, före åtgärder.

Kortsidan mot SSV, före åtgärder.

Kortsidan mot NNO, före åtgärder.

Runstenens baksida mot VNV, före åtgärder.

Sprickor i närbild. Här syns att stenen varit avbruten i flera delar.

Limmet, ett så kallat stenlim på polyesterbas, har med tiden blivit sprött och förlorat sin vidhäftning. Lösa bitar gick att plocka bort på flera ställen. När limmet förlorat sin verkan kan vatten tränga in i sprickan och orsaka stora skador genom exempelvis frostsprängning.

För att kunna åtgärdas måste runstenen först lyftas upp, och med tanke på att den väger cirka två ton behövs en rejäl mobilkran. Som dessutom behöver vara terränggående.

På väg upp efter lite handgrävande runt stenen.

Fritt svävande. Underdelen hänger kvar tack vare dubbarna inne i stenen, limmet har ingen verkan.

Delarna isärtagna. Notera hur limmet ligger som små förtorkade kakor. Det är sprött och har förlorat sin vidhäftande förmåga. Notera också dubben som sticker ut till höger i bild. Inne i stenen finns flera dubbar. Underdelen, stående till vänster ovan, visade sig också vara sammanlimmad av flera delar.

Limresterna visar att det är en äldre skada. De visar genom sin kondition även på limmets brister.

För att få ut dubbarna ur stenen kärnborrade vi. Alla dubbar plockades ut ur stenen på detta sätt.

Som nämnts så grävdes lerjorden där runstenen stått bort. För att underlätta arbetet med att sätta ihop runstenen tänker vi placera den i gropen med ovansidan nedåt på mattan.

Lyfts ned i gropen med brottytan uppåt.

Stabilt lutande lätt bakåt med en arbetsplattform framför.

Brottytan bearbetas med kryssmejsel. Genom stenens placering skapades en säker och ergonomisk bra arbetsplats.

Brottytan krysshamrad och klar. Snitten är gjorda för att ge ytterligare förstärkning åt limmet/bruket.

Förutom limmet/bruket håller nu även tre dubbar ihop runstenens båda större delar. Först borrades hål i den undre delen vilka sedan överfördes med mall till den övre delen. På bilden borras hål i den övre delen.

Borrhålen i runstenens överdel fylls med ankarmassa och dubbarna trycks ner.

I den undre delen är hålen lite koniska för att de tre dubbarna lätt ska löpa i och hitta rätt. Till höger syns ytterligare en avslagen del, samma del som på sidan sju ovan.

Den mindre biten passas in.

Brottytorna krysshamras på samma sätt som visas ovan. Notera även att det pågår markarbete parallellt.

Förutom att gräva ur ett hål där runstenen ska stå och fylla det med makadam, grävdes även ett dräneringsrör ner under vägbanan för att leda bort vattnet. Allt i syfte att skapa så gynnsamma förhållanden som möjligt, utan dessa åtgärder skulle stenen sannolikt börja röra sig inom några år. Nu kommer den stå stabilt och är dessutom skyddad från det bakomliggande bergets vattentryck. Röret lades i makadam 8/16 och marken återfylldes. Fastighetsägaren tillfrågades innan och hade inga invändningar.

Klar att limma ihop. Även här är det förstärkt med tre dubbar. Notera även de krysshamrade ytorna.

Bruket appliceras.

Bitarna läggs ihop.

För att få maximal precision och vidhäftning bearbetas stenen med gummislägga. Vibrationerna i slagen får bruket att tränga in i alla små håligheter och kaviteter.

Slagen med gummisläggan gör att överflödigt bruk pressas ut. För att därefter torkas bort.

När bruket bränt och bitarna sitter ordentligt ihop är det dags att limma ihop hela den undre delen med resten av runstenen.

Först kontrolleras att dubben passar i borrhålen.

Samma procedur som ovan, bruk appliceras.

Bitarna sätts ihop. Nu med kran och talja eftersom den lilla biten väger omkring 400 kilo och inte kan hanteras utan maskinell hjälp.

På plats och vibrerad. Överflödigt bruk har pressats ut.

Bruket fick bränna över natten, sedan var det dags att knacka bort bruksrester och rengöra kring lagningen.

Runstenen komplett. Nu ska den vändas, ställas ner i gropen och kilas fast i rätt position.

För att undvika onödiga risker vändes stenen utan att vidröra marken med hjälp av kranen och taljor. Nu rättvänt.

Innan runstenen kan ställas på plats behöver gropen förberedas. Här lyfts en kilformad sten fram, den ska stå som ett mothåll i gropens framkant.

Den kilformade stenen nedtryckt i gropen som även har fyllts med makadam i sådan mängd att runstenen ska hamna i rätt höjd.

Runstenen lyfts på plats på makadambädden.

Fastkilad, dags att återfylla. Notera kättingens funktion som lodlinje.

Runstenen är fastkilad med stenar från alla håll och står nu helt stabilt i lod.

Ytterligare en stor sten placeras framför runstenen.

Grundläggningen sedd från flera vinklar.

Stabila stenar som inte rubbas i första taget.

Runstenen på plats och marken återställd.

Ristningssidan mot OSO. Upprest efter restaurering.

Kortsidan mot SSV. Upprest efter restaurering.

Kortsidan mot NNO. Upprest efter restaurering.

Runstenens baksida mot VNV. Upprest efter restaurering.

Ristningssidan rengjordes från lav och annan organisk påväxt med ånga och mjuka borstar.

Rengjord och behandlad med etanol.





















































Kuddby 166:1
Runstenen står i en beteshage och då kreatur gärna vill gnida sig mot träd och stenar kan detta ha medverkat till att runstenens kraftiga lutning. Efter att stenen försiktigt rests i omgångar tills att den stod lodrätt kunde vi åtgärda ristningssidan, som var angripen av lav och alger. Ytan rengjordes mekaniskt med mjuka borstar och ånga. Avslutningsvis sköljdes stenen av med rent vatten och alla sidor duschades med etanol.

Runstenen står i en inhägnad hage ett drygt 30-tal meter norr om vägen.

Den står nedstucken i en grässlänt invid bergskanten med ristningssidan vänd mot sydsydväst.

Ristningssidan mot SSV, före åtgärder.

Kortsidan mot VNV, före åtgärder.

Kortsidan mot OSO, före åtgärder.

Baksidan mot NNO, före åtgärder.

Runstenen säkrades med lyftband för att den inte skulle kunna falla omkull när kilstenarna plockas undan.

Väl i lodrätt läge fixerades runstenen med kilstenar.


Fastlåst i lodrät position med kilstenar. Nästa steg blir att rengöra ristningsidan med ånga och mjuk borste.

Ristningssidan rengörs mekaniskt med ånga, vatten och mjuka nylonborstar.

Arbetet avslutat. Runstenen upprätad, fastkilad, rengjord på ristningssidan och etanolbehandlad runt om.

Ristningssidan efter åtgärder.

Kortsidan mot VNV, efter åtgärder.

Kortsidan mot OSO, efter åtgärder.

Baksidan efter åtgärder.
















Högby 11:1
Stenen står på en åsrygg, nedstucken i marken och fastkilad med stenar med kraftig lutning. Runstenens båda ristningssidor var angripna av lav och annan växtlighet som koloniserat inne i stenen, under det spjälkade ytskitet. Runstenen restes lodrätt och förankrades med kilstenar. Tunnflytande bruk injicerades med spruta och kanyl i områden med bom, alternativt togs lösa bitar av, rengjordes och trycktes fast i bruk. Sprickor fylldes/förslöts med pigmenterat lagningsbruk. Stora områden var i så dåligt skick att spjälkade delar fick limmas fast för att ytan skulle kunna rengöras utan risk. Rengöringen utfördes därpå först torrt med skalpell innan båda ristningssidorna rengjordes ytterst försiktigt med mjuka borstar av nylon i kombination med vatten och ånga. Avslutningsvis sköljdes ytan av med rent vatten och duschades med etanol. Bläddra bland bilderna nedan för att se dokumentation från arbetet.

Runstenen står på en åsrygg cirka 15 meter sydväst om en mindre grusväg.

Längs en gammal led.

Runstenens kortsida mot NV, före åtgärder.

Kortsidan mot SO, före åtgärder.

Ristningssidan mot SV, före åtgärder.

Ristninssidan mot NO, före åtgärder.

Maken närmast runstenen grävs upp.

Runstenen justeras i lodrät position.

Fixeras i rätt läge med kilstenar.

Kilstenarna låser fast runstenen och förhindrar den från att luta eller falla omkull.

Exempel på exfoliering, en tunn flaga har släppt.

Flagan tas bort och ytan rengörs.

Flagan rengörs och injektbruk appliceras.

Flagan trycks på plats och limmas fast med bruket. En stor mängd liknande flagor togs bort och limmades fast innan runstenen kunde rengöras. Ett tidsödande och tålamodskrävande arbete. Överflödigt bruk tvättades bort.

Där det gick fick flagorna sitta kvar och bruk injicerades.

När stenen väl var stabilserad kunde ytan våtrengöras.

Runstenens kortsida mot NV, efter åtgärder.

Runstenens kortsida mot SO, efter åtgärder.

Ristningssidan mot SV, efter åtgärder.


















