HDK reparation av fasadelement i betong
Under sommaren och hösten 2021 reparerade vi skador i fasadelement av betong på Högskolan för konst och design (HDK) i centrala Göteborg. Fastigheten, som ursprungligen uppfördes i tegel och natursten 1904 efter ritningar av Hans Hedlund, har i flera omgångar byggts ut och är sedan början av 1960-talet även sammanbyggd med Röhsska museet. Det är också på dessa senare tillbyggnader som man valt att klä de nya fasaderna med element av betong.
Skadorna har orsakats av att armeringsjärnen inne i betongelementen rostat, vilket i sin tur beror på att betongen karbonatiserat eller med andra ord omvandlats kemiskt och blivit mindre basisk. Nygjuten betong har ett pH-värde runt 13 vilket ger ett korrosionshämmande skikt runt järnen, men i takt med att karbonatiseringsprocessen tränger in i betongen sjunker pH-värdet efterhand och den rostskyddande effekten avtar succesivt tills den slutar verka helt och hållet. Från och med nu krävs alltså enbart kontakt med vatten i någon form för att järnet inne i betongelementen ska börja korrodera och eftersom korrosionen även innebär att järnet expanderar blir effekten att betongen så att säga sprängs sönder genom ett inre tryck.
Arbetet förgicks av ett projekteringsskede där vi fick i uppdrag av fastighetsägaren (Higab) att fram recept på lagningsbruk, utföra ett antal provlagningar samt föreslå metod för hur det operativa arbetet skulle utföras. Vårt förslag att förtillverka tunna armerade skivor av betong och fälla in dessa i de skadade fasaderna godkändes. När vi väl vi fått klartecken så tillverkade vi formar och göt upp ett stort antal betongskivor där ballasten tvättades fram för att få samma yta som på de befintliga fasadelementen. Skivorna göts 2,5 cm tjocka och armerades med ett krenelerat nät i rostfritt syrafast stål i god tid så betongen hann bränna i minst 30 dagar innan de monterades på plats.
Generellt har alla större skador i fasaderna åtgärdats enligt denna metod, ilusning av prefabricerad skiva, enligt följande:
det skadade området märktes upp och skars runt med vinkelslip
området rensades med hammare och mejsel till ett djup på cirka 3 cm och rengjordes
kvarvarande synliga rostiga armeringsjärn rostskyddsbehandlades
en nytillverkad platta skars till i rätt format, passades in och fästes med bruk.
Vad gäller mindre skador så åtgärdades dessa genom att det skadade området rengjordes och fylldes med bruk som blandades på plats, lagning.
De båda metoderna illustreras väl i några av bilderna i bildspelet. Även om det torde framgå tydligt av beskrivningen ovan, kan det ändå vara på sin plats att påpeka att nedbrytningsprocesserna inte avstannar i och med vårt arbete. Tvärtom får man räkna med att betongelementen fortsatt kommer sprängas sönder av rostiga armeringsjärn. Det är ju enbart de just för tillfället skadade områdena som har åtgärdats. Arbetet ska därför ses som en del i ett löpande underhåll vilket kommer behöva fortgå med jämna mellanrum långt in i framtiden.