Djäkneberget i Västerås

I november förra året utförde vi en skadebesiktning av ett tjugotal objekt/minnesstenar på Djäkneberget. I de flesta fall var skadorna förhållandevis harmlösa men fyra objekt hade så pass allvarlig skadebild att de bör åtgärdas omgående, vilket vi också föreslog. I ett fall handlade det om att göra en fördjupad undersökning och i tre fall handlade det om att utföra operativa åtgärder. Vi fick senare i uppdrag att utföra det operativa arbetet på tre av dessa objekt, vilket redovisas i ord och bild nedan.

Kalkstenspelare, objekt 494

Den höga kalkstenspelaren åtgärdades enligt förslaget vilket innebar att de bägge kortsidorna först rengjordes med vatten och mjuka borstar. Därpå rengjordes den vertikala sprickan från organiskt material genom att vatten fick flöda igenom i flera omgångar till dess att vattnet som rann ut inte längre var smutsigt. Sprickan blåstes torr med tryckluft varefter den tätades med bruk (fogades) längs de båda kortsidorna. Fogarna fick bränna över natten innan tomrummet fylldes upp med bruk. Avslutningsvis patinerades lagningarna för att smälta in i kalkstenen. Se bildserier från arbetet med de olika objekten här under.

Objekt 494 före åtgärder, notera den öppna sprickan.

Sprickan rengörs genom att vatten pressas in under tryck.

Sprickan fogas utifrån för att bli tät.

Dagen därpå är sprickan tät längs sidorna men öppen från ovansidan, det är detta tomrum som ska fyllas med bruk.

Bruk hälls ner, tomrummet fylls ut och stenen limmas ihop.

Objekt 494 efter åtgärder. Dessvärre var inte bruket torrt vid fotograferingen vilket gör att det är mörkare än stenen. När bruket torkat kommer lagningen knappt skönjas.

Konformad kalkstenspelare

Det visade sig att den konformade kalkstenspelaren inte bara var avbruten upptill, den hade även lossat från sin låga granitsockel. Vi fick alltså böja med att sätta fast pelaren, vilket innebar att den lyftes upp, att det gamla fästbruket knackades bort med mejsel och hammare, att båda ytorna (kalkstenens undersida och granitsockelns ovansida) rengjordes och att pelaren ställdes i nytt fästbruk. När pelaren åter stod fixerad rengjordes den i sin helhet innan skadan i den övre delen åtgärdades. Också här knackade vi loss den gamla lagningen och ersatte den med en ny.

Objekt 205 före åtgärder, sprickan syns strax ovanför ringen på staget som håller pelaren på plats. När vi rensat undan ogräset visade det sig att pelaren stod helt löst i nederkanten.

Pelaren stod löst och gick att vicka.

Den lyftes upp med hjälp av ett par kraftiga brädor.

Området mellan pelaren och sockelstenen rengjordes och det gamla bruk, som syns på bilden, bilades bort.

Allt bruk borta, ytorna blåses rena och torra med tryckluft.

Pelaren fixerad i nytt fästbruk. När bruket bränt är det dags att rengöra och åtgärda övriga skador.

Den rengjorda kalkstenens skador repareras, här sprickan ovanför ringen. Efter att det gamla lagningsbruket avlägsnats rengörs sprickan och fylls med nytt bruk.

Här åtgärdas en spjälkningsskada som kom fram i dagen när stenen rengjorts.

Efter åtgärder. Pelaren fastsatt, rengjord och reparerad.

Granitportal, objekt 467

Objektet utgörs av tre delar där två granitpelare bär upp en granitbalk. Pelarna står nedstuckna i marken och är fastgjutna med betong. Den ena pelaren är helt oskadad medan den andra har en genomgående spricka. Balken i sin tur har två sprickor, men den är å andra sidan förstärkt med en järnbalk på ovansidan. Exakt hur det ser ut är omöjligt att avgöra från backen varför vi föreslog att en ny syn skulle göras, från lift. Vi kunde då titta närmare på hur det hela är utfört. Av allt att döma är granitbalkens skada åtgärdad vid två tillfällen, först med plattjärn och därefter med en u-balk, också denna av järn. Vid besiktningen framkom att plattjärnen är angripna av gravrost medan u-balken enbart har spår av ytlig korrosion. U-balken har med andra ord inte försvagats och om man utgår från att den är dimensionerad för att bära upp den spruckna granitbalken finns ingen anledning till oro. Den är lika stark nu som när den monterades. Det man däremot kan fundera över är hur u-balken är infäst i granitbalken. Eftersom u-balken har fyllts med betong är infästningen täckt med en betongkaka vilket gör att det inte går att svara på frågan om hur balkarna sitter ihop. Av samma skäl kan man inte heller bedöma om infästningen har försvagats. Enligt min uppfattning finns ingen anledning till omedelbara åtgärder, det finns inget som tyder på att balken kommer brytas av och falla ner. Tvärtom tror jag den kommer hålla många tiotal år. Samtidigt får man ha i åtanke att det kan få förödande konsekvenser om portalen rasar ner. Vårt förslag var därför att man håller sprickorna under uppsikt. En enkel metod är att fylla sprickorna med ett hårt men relativt svagt material, exempelvis gips eller kalkbruk. Om/när balken rör sig kommer det tillförda materialet spricka och man får en indikation på hur fort eller långsamt man behöver agera. På längre sikt behöver förstås granitbalken repareras på nytt och då bör även den skadade pelaren åtgärdas. Arbetet bör så långt möjligt utföras på plats och pelarna bör stå kvar.

Foto från besiktningen. På den vänstra pelaren syns sprickan som går horisontellt ungefär mittpå. Balkens sprickor är inte lika lätta att upptäcka eftersom det växer såväl lav som mossa på stenens yta.

Liften på plats, dags att åka upp och besiktiga balken.

Underifrån är sprickan desto enklare att se. Från detta perspektiv syns även de båda bultskallar som går upp igenom graniten och sannolikt också igenom järnbalken på granitbalkens ovansidan.

För att kunna avgöra statusen på järnet behövde all biologisk påväxt avlägsnas.

Ganska omgående framkom det att det fanns dubbla järn vilket kan tyda på att granitbalken har förstärkts vid två tillfällen. Först med plattjärn och senare också med en u-balk. Som framgår av bilden är plattjärnet hårt åtgånget av rost.

Från kortsidan ser man att u-balken är fylld med betong. Man ser också att det ligger plattjärn närmast granitbalken. På grund av betongkakan går det däremot inte att avgöra hur u-balken är infäst, inte heller huruvida infästningarna är skadade/rostiga eller på annat sätt försvagade.

Att plattjärnet rostat så kraftigt beror förstås främst på att regnvatten ansamlas mellan järnet och graniten. För hålla undan vatten tätade vi med fogmassa. Notera att järnet på u-balken fortfarande är i gott skick.

Efter rengöring syns sprickorna tydligt. Det är de högra som går runt om och som har reparerats. Sprickan till vänster i bild har sannolikt tillkommit senare och kan ha sitt upphov i att en av järnbultarna rostat. Järn som rostar expanderar och om järnet finns inne i stenen sprängs den sönder av det inre trycket. Bägge sprickorna i balken måste därför hållas under regelbunden uppsikt.